Om HumorMats Falk intervjuad av Hans Ljungqvist

Vad är humor

HumorHumor är ett fenomen som alla vet vad det är men som nästan ingen kan definiera. Och det är det roliga med humor…Själva ordet humor, betyder vätska. Stammar från det gamla hippokratiska synsättet att själen var uppbyggd av fyra olika vätskor. Utifrån blandningen av de olika vätskorna i kroppen, fick man olika personlighetstyper. Humorn är en av dessa vätskor i denna vätskebalans. Sen finns det då vedertagna moderna definitioner av humor. Standardefinitionen lyder så här; den mentala förmågan att upptäcka, uttrycka och värdesätta element av munterhet, absurditet eller inkongruens i idéer situationer och handlingar. Det är den ”vetenskapliga” definitionen av humor. Men, alla definitioner av humor faller ju samtidigt på sin egen löjlighet… Därför är det väldigt svårt att vara vetenskaplig när det gäller humor. Vad är vitsen med humor?

Vetenskapligt intresse för humor

Det finns ett mycket större vetenskapligt intresse för humor än vad vi kan tro. I vetenskapliga böcker finns tusentals referenser till humorforskning. När det gäller humorns funktion, så kan man utgå från Freud. Han menade att ha sinne för humor är den största av alla psykologiska försvarsmekanismer. Detta är något mycket intressant. Om man säger om en person att han är hemskt kompetent, begåvad och trovärdig men att han saknar humor, så är detta en mycket allvarlig negativ kritik. Jag håller verkligen med Freud där, det är en viktig skyddsmekanism, därför att dess fysiologiska effekter är så gynnsamma.

Olika typer av humor

Det finns två huvudtyper; positiv och negativ, eller icke-aggressiv och aggressiv humor. Den positiva humorn är att man skrattar med någon. Dit hör i allra högsta grad självironin, då man skrattar åt sig själv. En mycket viktig skyddsmekanism. Situationskomiken, den absurda komiken hos t ex Chaplin, är för det mesta en utomordentligt rörande humor, nära det sentimentala. Finns tydligt i John Cleese och Fawlty Towers. Man känner onekligen en stor ömhet för denne hotellägare som ränner runt i sitt hotell. Aggressiv humor är t ex lyteskomiken och rasistiska historier. Man skrattar åt någon. Det är ett stort spektrum. Från de mildare till de extrema.

Har alla människor humor

HumorNej, det tror jag inte. Ett exempel är den strame generalen hos Storm P, som säger; jag höll på att le en gång på tjugotalet, men jag behärskade mig gudskelov.. Jag tycker mig ha mött personer som saknar humor. Varför de gör det är ju sen en annan sak. Det kan bero på att de har en hämning och hämningen är i så fall en sorg, skulle jag tro. Det finns en koppling mellan humor och sorg. Humorn vill frigöra något som är tragiskt. Det sägs ju att ingen är så i grunden tragisk som just humoristen. Den gråtande clownen är klassisk. Man kan här än en gång plocka fram Storm P, som är den store humoristen i Skandinavien. Han säger; livet är som en cirkus, man kommer in, man bockar, man går runt, man bockar och går ut igen… Det är svart men samtidigt kan man inte låta bli att skratta åt det. Alltings intighet och humor. Och så förstås Albert Engström; Den tankspridde professorn sitter försjunken i sina böcker. Barnmorskan kommer in och säger; det blev en gosse. Varpå professorn svarar; och vad vill han..

Kopplingen till hälsa

Finns i allra högsta grad kopplingar. Det finns ju nu humorterapier. Bara skratt som fysiologiskt fenomen är helbrägdangörande. Humorfysiologin, geléotologin, beskriver reaktioner som sker i kroppen i samband med humor. Här kommer man in på leendet. En femåring ler ungefär 400 gr/dag, den vuxna ler 15 ggr/dygn. Och vi ler allt mindre. 1950 mätte man upp at man log 18 min om dagen. 1999 ler vi 6 min om dagen. Det finns ett leende, det sk Duchenneska leendet, som aktiverar hjärnans centrum för lust och lycka. Neurologen Duchenne beskrev redan på 1800-talet detta leende. Det är en signal som påverkar oss människor. Vi känner att det är äkta, det syns i ögonen och hela ansiktets utstrålning. Skratt och leende smittar.

Olika typer av skratt

Man skiljer på 7 olika typer av skratt

Det humoristiska skrattet, man skrattar för att något är roligt
Det sociala skrattet, andras skratt smittar oss, det är inget speciellt som är roligt men vi dras med av en god stämning. Vi kommer in på en bjudning och möts av skratt och värme.
Ignoransskrattet, vi skrattar för att dölja vår okunskap eller förlägenhet.
Ångestskrattet, som en reaktion på ångest. Man känner lättnad när ångesten släpper.
Sarkastiska hånskrattet, som många fruktar, det är mördande
Ursäktande skrattet
Kittlingsskrattet, en fysiologisk respons.

Humor och livskvalitet

Humor är knutet till livskvalitet, optimism och självkänsla. Humorn gör en glad, den ger en lustupplevelse. Man upplever en tillfällig frigörelse från ångest och fruktan. Det är mycket ångestdämpande att kunna skratta i trängda lägen.

Fysiologiska effekter

Hjärtat aktiveras, pulsen stiger. Vid ett riktigt gapskratt kan pulsen stiga med 30 – 40 slag i minuten. Blodtrycket stiger men faller sen till ett läge som är lägre än utgångsnivån. Skrattet utlöser adrenalin, noradrenalin och dopamin från binjurarna. Det går även impulser via både sympatiska och parasympatiska nervsystemet. Skrattet är en sorts motionsträning för hjärtat. Pulsen ökar, det mår hjärtat bra av. Skelettmuskulaturen påverkas. Bihålorna ventileras bättre genom skrattet. Lungornas aktivitet ökar. Man andas upp till 40 ggr/min, mot normala 15 – 16 ggr/min. Man kan säga att det är en våg av aktivitet som sköljer genom hela kroppen.

Immunsystemet

HumorDetta är verkligen intressanta saker. Det finns en typ av vita blodkroppar som kallas mördarceller. De äter upp blivande cancerceller. Utan dem klarar man sig inte. Utan dem får man cancer. Om man tittar på roliga videofilmer, så ökar antalet av dessa celler i blodet. Man har undersökt barn som har cancersjukdomar och funnit att de som har sinne för humor får mycket färre infektioner än de andra. De har helt enkelt bättre immunförsvar än de andra barnen. Virusdödande ämnen i saliven ökar direkt när man ser en humoristisk film. Stresshormonet kortisol sjunker vid skratt. Det är det viktigaste av allt. En rad biologiska processer påverkas gynnsamt vid dagligt skratt, vid daglig humorpåverkan. Men man vet inte hur mycket man ska småle för att det ska få praktisk nytta…. Än en gång det absurda inom humorforskning.

Skrattyoga

HumorMålet är att man ska uppnå hälsa och lycka genom skratt. Att le invändigt, skratta. Skrattyoga som metod startades 1950 av Medan Katari. Hans mest berömda artikel heter Skratt är den bästa medicinen. Han har sin moderne efterföljare i framförallt Patch Adams, den berömda skrattdoktorn i USA. Han har ett helt sjukhus som bygger på just humorterapi. Norman Cousins också ett stort namn i dessa sammanhang. Han botade sin tumörsjukdom genom skratt. Anekdotiskt men det är fantastiskt. En koppling till skrattyoga. Den säger sig inte kunna bota sjukdomar men har en förebyggande effekt och är en tilläggsbehandling vid sjukdom. När skrattyoga en gång tog sin början, stod deltagarna i en cirkel. En och en inviterades till mitten av cirkeln för att berätta roliga historier. Folk började känna sig påtagligt bra efter 15 – 20 min skratt varje morgon. Det gick bra i 10 – 15 dgr men sen var lagret av roliga historier slut. Självklart. Då fick de sätta igång att bara skratta. Skratt utan någon orsak, som tycks vara hälsofrämjande i sig själv.

Humorprocessen

Det är en kommunikationsprocess. Någonting som uppstår mellan individer och utvecklas över tiden. Några grundbegrepp i humoranalysen är kommunikationsmodellen sändare, mottagare och budskap. Ett budskap kan vara moraliskt provocerande, det kan vara subtilt, det kan vara ordlekar, sexuellt eller med nonsens innehåll. Den förste som studerade skrattet var Charles Darwin. Han var mycket intresserad av hur djur och människor uttrycker känslor. Han fann att skratt bara finns hos primater. Och det är klart, ingen har ju sett en snigel skratta… I ett utvecklingsperspektiv ses skrattet hos barnet som en stark signal till omsorgspersonalen att barnet har det bra. Det slappnar av föräldravaksamheten. Det har alltså med den intima mor – barn relationen att göra. Skrattet ökar både moderns och barnets välbefinnande och därmed deras chanser att överleva. Leende och skratt bibehåller vänskap och stimulerar samspelet med andra människor. Det nyfödda barnets efterlängtade svarsleende är en signal på att allt är väl.

Vad är det goda livet för dig

Relationer. Jag ser framför mig en syn hur vi i min barndom sitter kring ett bord och dricker kaffe och the. Det är ingen festmiddag eller något stort hålligång. Det är i den stora hallen i min barndomshem. Där vi satt efter promenaden på söndagarna. Det var föräldrar, syskon och kusiner. Det är det goda livet för mig. Jag kommer nu att tänka på mitt valspråk för att förbättra samhället; Åter till lägerelden… Värmen, stillheten, relationen, tryggheten, det enkla – det lilla är i sanning det stora här i livet…